Nya detaljer om nazistkolonin i Kairo (1)

Gerhard Mertins (1919–1993) var under kalla kriget en av världens mest ökända internationella vapenhandlare. Under andra världskriget hade han varit officer i de tyska fallskärmsjägarstyrkorna och tillsammans med SS-mannen Otto Skorzeny deltagit i fritagningen av Benito Mussolini 1943.

Under åren 1951–1955 var Mertins en av de tyska militära rådgivarna i Egypten, som jag skriver om i boken Hakkorset & halvmånen. Under sin tid där utbildade han de första egyptiska fallskärmsjägarna. Han var också känd som en inbiten nazist och hade kontakter med ljusskygga nazistiska krigsförbrytare i Mellanöstern. Min begäran om att få ut Gerhard Mertins CIA-dossier (eller relevanta dokument om hans tid i Mellanöstern) avslogs dock av CIA, med vanliga standardformuleringar. I en frisläppt dossier om en SS-officer vid namn Erich Olbrück har jag däremot nyligen hittat andra intressanta detaljer som berör Mertins och även kastar ljus över Olbrück – en för mig tidigare okänd skum figur som också tillhörde Kairos tyska/nazistiska koloni.

Olbrück hade under kriget varit SS-Sturmbannführer i Waffen-SS och hade 1944 tjänstgjort i Waffen-SS högkvarter i Berlin (SS-Führungshauptamt). Efter kriget värvades han som agent av den västtyska underrättelsetjänsten Organisation Gehlen, som 1956 förvandlades till BND (Bundesnachrichtendienst). År 1952–1953 (och förmodligen ännu längre) vistades Olbrück i Kairo som affärsman och representant för två europeiska firmor samtidigt som han flitigt frotterade sig med tyska officerare och SS-män bosatta i Egypten.

Upplysningar från de tyska militärrådgivarna Gerhard Mertins och Kurt Ferchl till den amerikanska ambassaden i Kairo ledde till att CIA fattade intresse för Olbrück och försökte utröna var hans verkliga lojalitet låg.

I CIA-rapporten EGMW-7013 från den 2 december 1958 står det:

Mertins, en aktuell rekrytering för ODIBEX, påstod sig under tiden i Kairo ha en agentrelation till Erich Olbrück, UPSWINGS för detta ledare för UV 7900 och för BV 80 /…/ Bland Mertins kontakter i Kairo återfanns Rudolf Roser, /…/ Kurt Ferchl, Mertins vän om vilken UPSWING nyligen levererade nedvärderande ledtrådar, och Willy Beissner.

Förklaringar: ODIBEX och UPSWING var CIA:s interna kryptonymer för USA:s armé respektive den västtyska underrättelsetjänsten. Vad UC 7900 och BV 80 var för verksamheter inom den västtyska underrättelsetjänsten är däremot oklart. Major Rudolf Roser tillhörde den tyska gruppen av militärrådgivare i Egypten 1951–1958 och ”Willy Beissner” (dvs. Wilhelm Beisner) var en före detta SS-officer som var rådgivare åt den egyptiska säkerhetstjänsten. Beisners ljusskygga aktiviteter behandlas för övrigt utförligt i Hakkorset & halvmånen.

(Fortsättning följer angående Mertins och hans kontakter med Olbrück.)

Annonser

SS-överste Rauff och Syrien

Om massmördaren, SS-Standartenführer Walter Rauffs äventyr i Syrien efter andra världskriget har jag skrivit i boken Hakkorset & halvmånen. Han var rådgivare åt den syriska regimen 1948–1949 men tvingades fly från landet i samband med en statskupp. Därefter slog han sig ned i Sydamerika, där han bodde fram till sin död 1984.

Nu har jag hittat ytterligare ett CIA-dokument som nämner Rauffs aktiviteter i samband med rekryteringen av tyska officerare till Syrien efter andra världskriget slut. Det var ett dokument som jag inte hade tillgång till när boken skrevs.

Dokumentet i fråga återfinns i en dossier med rubriken ”Nazi Escape Routes SO. America” och är daterat den 27 juni 1950. Själva rapporten bär rubriken ”Escape Routes for former Nazis” och informationen kommer från ”en källa i nära kontakt med italienska poliskretsar”. Så här lyder det relevanta avsnittet i översättning:

”År 1948 rekryterade en syrisk officer vid namn Homssi (verkligt namn Akram Tabarah) ett antal före detta tyska officerare som rådgivare till den syriska armén. Det fattades ett beslut (av Guderian eller Otto Skorzeny, enligt uppgift) att varje grupp som rekryterades på det viset till Syrien skulle vara sammansatt av fyra tidigare medlemmar av SS och tre före detta medlemmar av Wehrmacht eller Luftwaffe. Homssi, som tjänstgjorde i den tyska armén under kriget, skickade grupperna till Rom, där två före detta överstar, Rauff och Friede, organiserade deras transport till Syrien. Denna verksamhet tog slut när Homssi och en grupp före detta officerare blev arresterade i Innsbruck i slutet av 1948.”

Mannen som i texten kallas för ”Homssi” benämns i de flesta andra källor som ”dr John Homsi”. Identiteten på Rauffs kollega. överste ”Friede”, är just nu oklar för mig. Om någon har teorier om vem det kan vara, tveka i så fall inte att höra av dig.

”Hakkorset & halvmånen” i debatten

Min bok Halvmånen & hakkorset (Natur & Kultur 2014) har fler gånger använts som ammunition på tidningars ledarsidor i debatten kring islamofobi, islamism och antisemitism. Bland annat hänvisade Lars F Eklund till boken på Smålandspostens ledarsida för en tid sedan.

Den aktuella texten hittar du här:

Lars F Eklund: Skärskåda också de judefientliga dragen inom islam (Smålandsposten, 19 mars 2015)

PS. Andra tidningar som har tagit upp boken på ledarplats är bland annat Svenska Dagbladet, Sydsvenska Dagbladet, Jönköpings-Posten, Västerviks-Tidningen och Hela Hälsingland. Recensioner har också förekommit i flera tidningar.

Rysk bloggare om ”Tyskland talar”

En rysk bloggare, ”Semiguru”, av allt att döma en man med med goda språkkunskaper i svenska (bloggen är registrerad i Moskva), har nyligen skrivit om min bok Tyskland talar: Hitlers svenska radiostation (Historiska Media 2006) på sin blogg. Boken handlar om den svenskspråkiga radiopropaganda som Hitlertyskland 1939–1945 basunerade ut i den svenska etern via en radiostation som kallades för Königsbergsradion. I redaktionen arbetade ett antal svenska nazister, opportunister och äventyrare av olika slag.

För den intresserade kan det vara värt att trots språkbarriären kasta ett öga på blogginlägget, eftersom det innehåller en färsk bild på det före detta radiohuset i det tidigare Königsberg (dagens ryska Kaliningrad), där Königsbergsradions redaktion under en period arbetade.Huset står alltså fortfarande kvar men inrymmer i dag ett havsforskningsinstitut.

Själva blogginlägget är efter vad jag kan bedöma ett korrekt referat av bokens innehåll, men bloggaren betonar också ur sitt ryska perspektiv  särskilt hur det neutrala Sverige gjorde goda affärer genom att hjälpa Hitlertyskland i kriget mot Sovjetunionen genom exempelvis malmleveranser – inkomsterna låg till grund för den svenska välfärdsstaten, hävdar bloggaren. Han framhäver gärna att det socialdemokratiska folkhemsbygget grundades på flera idéer som påminde om Hitlers, och tar det ”rashygieniska” tänkandet som exempel. Allt sådant har sedan länge ventilerats i den svenska debatten om neutralitetspolitikens mörka sidor och svenska förbindelserna med Hitlertyskland. Även om bloggaren bara presenterar en sida av historien kan man skriva honom till godo att han inte förvränger fakta som ammunition i det pågående informationskriget mellan Ryssland och ”väst”.

Blogginlägget med bilden av hur Radio Königsbergs hus (i dagens Kaliningrad) ser ut idag:

”Kjonigsbergskij stil” – sjvedskoj gitlerovskoj radiopropagandyi (semiguru)

PS. Det handlar om bilden på det andra huset, med parkerade bilar utanför.