Tjörnarp – brinnande asylboende och inspärrade lägerfångar

Häromdagen utsattes asylboendet för ensamkommande flyktingbarn i det skånska samhället Tjörnarp för ett vidrigt brandattentat. Åtta ungdomar låg och sov när mordbrännare tände på. Det är bara ett av alla dystra exempel på  rasistiska våldsverkares framfart runtom i landet just nu.

I just fallet Tjörnarp kan det även vara på sin plats att påminna om ortens dystra historia. I samband med krigsslutet 1945 inrättades i Tjörnarp ett statligt interneringsläger för 57 kvinnor som räddats ur de nazistiska koncentrationslägren. Kvinnor som precis hade hämtats med de vita bussarna från en helvetisk tillvaro bakom taggtråd hamnade därmed på nytt bakom taggtråd, fast i Sverige, bevakade av beväpnade vaktkonstaplar med en vakthund. Varför kvinnorna spärrats in i Tjörnarp och hur länge de skulle få sitta där informerades de inte om av myndigheterna. Inte heller hade de möjlighet att vända sig någonstans och få sin sak prövad.

Givetvis var förhållandena i Tjörnarpslägret i övrigt inte jämförbara med behandlingen i de nazistiska lägren, som exempelvis Ravensbrück, men det var ändå ett utslag av dåtida svenska myndigheters totala oförståelse för människor som kom med djupt traumatiska upplevelser i bagaget. Dessutom var interneringsskälen – åtminstone med dagens mått mätt – skrattretande: kvinnorna ansågs vara olydiga, odisciplinerade och lösaktiga. Många skånska kvinnor i trakten var också nöjda med att koncentrationslägerfångarna hölls inspärrade och isolerade, eftersom de var rädda för att de annars skulle ta deras män.

Lägret i Tjörnarp stängdes först i juni 1946, alltså mer än ett år efter krigsslutet. Taggtråden såldes till en lokal bonde.

För drygt 70 år sedan var det svenska myndigheter som begick ett rättsövergrepp mot värnlösa, traumatiserade kvinnor. I dag är det namnlösa, fega rasister som smyger i skuggorna med tändare och bensindunkar. Okänsliga, valhänta svenska myndigheters agerande kan kritiseras på sakliga grunder, men dagens mordbrännande uslingar går det bara att känna ett djupt förakt för.

Någonstans i Tjörnarpstrakten finns det kanske gammal rostig taggtråd kvar, som en viss bonde en gång köpte. Förhoppningsvis kommer den aldrig till heders igen.

 

Så här skrev Helsingborgs Dagblad år 2008 om kvinnolägret i Tjörnarp:

Svenska skamfläckar (HD, 28 september 2008)

SVT om brandattentatet mot asylboendet:

Tekniker på väg till asylboendet i Tjörnarp (SVT, 30 oktober 2015)

PS. Om Tjörnarp och flera andra svenska interneringsläger har jag och Tobias Berglund skrivit i en bok med den provocerande titeln Svenska koncentrationsläger i Tredje rikets skugga (Natur& Kultur)

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s