En österrikare eller preussare – sak samma eller?

den-tappre-soldaten-svejks-aventyr-under-varldskriget.jpg

Jag undrar vad författaren Jaroslav Hašek skulle ha sagt om omslaget till förlaget Modernistas nyutgåva av ”Den tappre soldaten Svejk”? Jag antar att även vissa historiekunniga tjecker av dags dato kanske skulle höja på ögonbrynen. Den tappre Svejk var som sagt soldat i den österrikisk-ungerska armén, men de bägge herrarna på omslaget är preussare. Och det var inte direkt beundran eller brödrakärlek som utmärkte preussarnas och ”österrikarnas” känslor för varandra. Mannen till vänster är fältmarskalken Gottlieb von Haeseler (1836–1919) som till råga på allt hade krigat mot Österrike år 1866. Mannen till höger är generalen Ferdinand von Zeppelin (1838–1917), ja, han med luftskeppen.

De lustiga hjälmarna är för övrigt ett kännetecken för ulanerna som utgjorde en del av det preussiska kavalleriet.

Förvisso är omslaget väldigt snyggt, och det var väl därför som förlaget fastnade för det. Fast då hade man ju kunnat ta en bild av general Patton istället. För han hade säkert också kunnat passera som en fotogenisk österrikisk förstavärldskrigsgeneral när man ändå har bestämt sig för att strunta i historiska rimligheter.  

Annonser

Douglass och kampen

Skärmavbild 2018-02-14 kl. 16.15.54.png”Om det inte bli någon kamp, blir det inga framsteg. De som säger sig förespråka frihet och ändå förringar agitation är människor som vill ha skörd utan att plöja marken. De vill ha regn utan blixt och dunder. De vill ha havet utan det förfärliga dånet från dess många farvatten. Denna kamp kan vara moralisk; eller så kan den vara fysisk; eller så kan den vara både moralisk och fysisk; men det måste vara en kamp. Makten ger inte upp någonting utan ett krav. Det har den aldrig gjort och det kommer den aldrig att göra. Om du tar reda på exakt vad varje människa tyst underkastar sig så har du funnit exakt den mängd orättvisa och orätt som de kommer att utsättas för; och detta kommer att fortsätta ända tills det bekämpas med antingen ord eller slag, eller med bäggedera.”

Detta credo om reformer publicerade den afroamerikanske medborgarrättskämpen Frederick Douglass i ett tal som han höll i New York den 4 augusti 1857 (”West India Emancipation”)

Douglass som föddes som slav i Maryland någon gång denna månad för 200 år sedan, februari 1818, lärde sig läsa av vita barn i trakten och läste sedan i hemlighet allt han kom över av böcker, tidningar och pamfletter, vilket tidigt gjorde honom politiskt medveten. När han var i 20-årsåldern lyckades han rymma från slavägaren och blev 1841 representant för Massachusetts Anti-slavery Society. Så småningom blev han en av de mest kända och tongivande abolitionisterna som kämpade för slaveriets avskaffande i USA. Han förde också en envis kamp för afroamerikanernas rättigheter och innehade flera politiska uppdrag i District of Columbia. År 1889–1891 var han även USA:s sändebud på Haiti.

Under det amerikanska inbördeskriget 1861–1865 förespråkade han att afroamerikanska soldater skulle sättas in mot sydstaterna, vilket också blev verklighet. Sammanlagt 180 000 afroamerikaner kom att tjänstgöra som soldater på nordsidan i inbördeskriget.

Douglass trodde fullt och fast på allas jämlikhet – kvinnor, män svarta, indianer och nyanlända immigranter – och han trodde också på att föra dialog över de politiska och etniska skiljelinjerna. Vid ett tillfälle blev han hårt kritiserad av de mest radikala abolitionisterna för sin vilja att diskutera med slavägarna. Det var då han gav sitt berömda svar: ”I would unite with anybody to do right and with nobody to do wrong.”

”Daddy” av Sylvia Plath

plath.jpgYou stand at the blackboard, daddy,
In the picture I have of you,
A cleft in your chin instead of your foot
But no less a devil for that, no not
Any less the black man who

Bit my pretty red heart in two.
I was ten when they buried you.
At twenty I tried to die
And get back, back, back to you.
I thought even the bones would do.

But they pulled me out of the sack,
And they stuck me together with glue.
And then I knew what to do.
I made a model of you,
A man in black with a Meinkampf look

Ur Sylvia Plaths dikt ”Daddy”, som hon skrev bara några månader innan hon satte punkt för sitt liv, dagens datum för 55 år sedan, 11 februari 1963, bara 30 år gammal. Diktjaget är en kvinna som kämpar med sina motstridiga känslor för sin döde far, som inte bara förtryckte henne utan också var nazist. Vissa menar att dikten har sitt ursprung i Sylvia Plaths komplicerade förhållande till sin egen far, den tyskfödde biologen Otto Plath, som dog av diabetes när hon var åtta år gammal.

”Daddy” som publicerades postumt är en av Sylvia Plaths allra mest kända dikter.